Digitaliseringen har inneburit att samhället har förändrats i grunden. Människor är ständigt uppkopplade via sina mobiltelefoner närsomhelst och varsomhelst. Internet fick sitt genombrott år 1999 då cirka 35% av den svenska befolkningen använde den nya tekniken. Idag tar vi Internet som en självklarhet och många yrken återfinns numera på Internet. Men hur ser lagarna ut för yrken på Internet och hur kan en förståelse för finanslagstiftningen vara till hjälp?
Internet och digitalisering
Internets historia inleddes redan 1984 då ett svenskt nät för första gången blev en del av Internet. Liknande system hade sedan tidigare använts vid vissa universitet och högskolor runt om i landet. Detta system kunde sedan expanderas till renodlade kommersiella operatörer och Internet kunder sedermera erbjudas till allmänheten först 1994. Internet har inneburit att ett flertal nya yrken etablerats som exempelvis utvecklare, programmerare, grafisk designer, online coach med flera. Även om dessa yrken återfinns på nätet är det ofta samma arbetsvillkor som gäller som vanliga jobb.
Internet är ett globalt fenomen där vi kommunicerar över landsgränserna, men vilka lagar gäller? Även om Internet har inneburit fantastiska möjligheter kan ibland lagstiftningen upplevas som väldigt krånglig, exempelvis kan personer i Sverige titta på strömmad film av ett amerikanskt bolag som har sina servrar i ett tredje land. När det råder oenighet i vilka lagar som gäller har EU skapat den europeiska dataskyddsförordningen GDPR, vars syfte är att skydda europeiska medborgare på Internet.
Situationen i Sverige
På dagens Internet är det viktigt att du känner till dina rättigheter och finanslagstiftningen i Sverige, som även råder på nätet. Jobbmöjligheterna ökar ständigt på Internet i den digitaliserade handeln. E-handeln har ökat markant och många branscher söker ständigt ny arbetskraft eftersom nya nätbutiker ständigt etableras. Om man driver en egen näthandel är det viktigt att vara medveten om konsumentkreditlagen. Denna lag reglerar vad du som företagare får erbjuda i form av lån och krediter. Konsumentkreditlagen innebär även ett grundskydd för konsumenten som garanterar vissa villkor, oavsett vad företaget erbjuder.
Både som konsument- och arbetsgivare på Internet har man ofta en kontakt med banken. Banken är i de flesta fall långivare och med detta ansvar följer även en rad förpliktelser som exempelvis att säkerställa att låntagaren kommer följa lagen. Banken ställer ofta ett flertal olika frågor som garanterar att penningtvättslagen upprätthålls och att syftet med transaktionerna har en etisk bakgrund.
Den digitala juridiken är svårtolkad
Internets globala arena gör ibland juridiken svårtolkad men lagstiftningen har i de flesta fall följt utvecklingen och justerats även till den digitala världen. Enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt på Stockholms universitet, kan lagar kring brottsstraff samt finansiella brott appliceras även på Internet. Att känna till sina rättigheter både som konsument samt som arbetstagare på Internet är nödvändigt och även om digitaliseringen av samhället har gått fort lönar det sig att ha en kunskap om de olika lagändringarna som skett gällande Internet.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att trots att vi tar Internet för givet är det en teknik som endast varit etablerad de senaste 20 åren. Lagstiftningen på Internet och nytillkomna yrkesgrupper online utvecklas alltjämt även om den rådande lagstiftningen ofta är appliceras även digitalt.